Frida bloggar

Kategori: PERSONLIGT

Att minnas.

Ögonen känns skrynkliga och tummen krampar lätt - men jag kan inte sluta skrolla - månad efter månad tittar jag igenom arkivet i min blogg på mobilen en sen natt i min säng. Det går inte att släcka skärmen, att trycka på knappen på sidan och rulla över på rygg. Det är som en bitterljuv känsla som maler i bröstet när jag ser tillbaka på ögonblicken och mina ord som jag har delat med mig genom åren på en platform i cyberrymden. Allt på bloggen är spår av den jag var, den jag är och allt det som jag drömde om - det är så värdefullt och fint att sådana spår finns kvar. När jag försöker få grepp om känslan jag känner så känner jag sorg och trygghet - sorg över att allt förändras och trygghet för att jag kan fortfarande känna igen mig själv, som att titta tillbaka på ett yngre barn och dess drömmar. Men jag känner också ett väckt intresse - jag vill dokumentera mitt liv mer! Fånga ögonblick i ett kamerahus, med jämna mellanrum skriva korta rader om min sinnesstämning, kanske till och med blogga igen. 

Skörd och nytt i hemmet.

På senaste tiden har jag börjat testa att odla. Jag började med basilika och har nu lyckats med att få tomatkärnor att gro. Dessutom, för några månader sedan stoppade jag en jordgubbe i jorden och gröna blad dök upp några dagar senare. 

För ett par dagar sedan blåste korgen med växterna på balkongen ner i golvet, men tomaterna verkar har återhämtat sig. 

Hoppas jordgubbarna överlever vinterhalvåret. I veckan kände jag av en känsla av hösten och ville ta in växterna från balkongen. 

Miniatyrmöbler till mina krukväxter. 

Ny korgkruka till vår coop-växt vid namn "Grön mix". 

Skörd från mina föräldrars äppelträd - har aldrig sett så stora äpplen från deras trädgård - måste vara torkan som gynnat tillväxten. 

Skörd från en eftermiddag i motionsspåret nära radhusområdet - en promenad med hunden och ljudbok i lurarna. 

Handplockade blåbär med mjölk och en nypa socker är mitt nya älsklingsmål på dagen. 

Ommålad tavelram från en lokal secondhandbutik och en liten målning. 

Time of your life.

Det känns som att något ska dö. Försvinna. Kanske kommer det bli så, eller inte, men på något sätt kommer det aldrig bli som förut. Snart är min tid som student slut och jag planerar för att söka tillvidareanställningar eller projektanställningar till sommaren. Jag har väntat så länge på den här stunden, då det äntligen bli dags för mig att söka jobb, men nu har jag återigen en klump i halsen och lite tendens till hjärtknip - separationsångesten - och jag vet inte om jag kommer kunna se mina studiekamrater i ögonen när vi ska säga "hejdå" till varandra för sista gången. För med dem, kommer jag också ta farväl av andra saker, inte allt men del. 

Så som undersökningar av stensättningar. Studier och olika perspektiv på Järnåldern. Det eviga klurandet av vilka Guldgubbarna föreställer.

Studiebesök på olika museum och magasin. Bussresa till Blekinge och tillbaka.

Nya studieklasser och kurser på 15 eller 7,5 hp. Tusentals timmar i kollektivtrakriken. Matlådor och pannkakor. Thé thé thé. SODA studenttidning.

Dricka glögg och käka nudlar på golvet i nyinflyttade lägenheter. Lägenhetsjakt. Lili! 

Att gå förberedd och fylld av självförtroende till seminariet för att sedan gå därifrån och vara helt innesluten i tankar och funderingar om hur världen hänger ihop. Utdragna föreläsningar och klotter i anteckningsböcker. Kerstin Cassel. Passa barn och passa valp på fritiden.

Låna om, reservera och paxa böcker. Levande ljus och titta ut på en glittrande stadskimmer från fönsterbläcket. Museipedagogik. Kon-tiki och Thor Heyerdahl. CSN-ångest. 

Modernism. Partyn och ölkvällar med studenter. Vilda konserter. Resor utomlands för sommarpengarna. Bus. Färglada sugrör, kexchoxklad, klubbor och hallonsoda.

Fotouppdrag, polarid, fota, redigera. Testande av olika ölsorter och ölsmaker. Thirty seconds to Mars, KENT och The XX. 

Nietzsche, filosofen och andra grubblande gubbar vi alltid läste och diskuterade på seminarierna i Estetik men som jag aldrig förstod. Burenhults uppslagsböcker från arkeologin. Synonymer.se. Vitterhetsakademinsbibliotek. Gratis chockladdryck från Selecta-maskin. Frågeställningar, teori, metod och material. Vulstornerad. 

Min bästa vän. Vänskap i alla former - starkare vänskap, förlorad vänskap, ny vänskap. Första kärleken. Lärda människor, barnsliga människor. Äldre människor, medelålders och 23+, men nästan inga i min ålder, alltid yngst och sist med att ha åldern inne för att gå på systemet med de stora vuxna.

Tygpåsar med tryck. Diskurser. Över 500 polletter från 1800-talet. Mat, mat och mat. Glödlampsbyte var och varannan månad. Postpunk. Locktång. 

 

Trots allt ångrar jag ingenting och jag har haft den bästa studenttiden jag någonsin kunnat drömma om. Jag har förändrats mer än vad jag trodde jag skulle göra och var jag har hamnat idag har inte alls med vad jag hade plannerat. Jag trodde jag skulle sluta som en förläggare eller författare och en mångsysslare som skriver för tidningar och fotograferar. Idag har jag nya drömmar som konkurerar med dessa ungdomsdrömmar och jag har kommit på att jag ska bli arkeolog, vilket jag kommer bli med en masterexamen och ett relevant yrke. Dock vet jag inte vad som ska hända nu efter examen i slutet av våren, men livet kommer inte bli som studentlivet är jag säker på. Jag är ängslig och rädd, men också nyfiken och längtansfull och så stolt över mig själv. När jag började på högskolan hösten 2013 tyckte jag det lät så avslägset och overkligt att plugga i 5 år. Nu är jag här, och jag mår bra, och känner mig mer som mig själv än någonsin. 

Avstämning.

Hej, jag är Frida. Jag studerar mitt sista planerade år på universitetet. Efter juni nästa år kommer jag förhoppningsvis jobba som arkeolog, antikvarie, museipedagog eller fotograf och bildbehandlare.  

I höst ska jag praktisera på Historiska museet och hjälpa till med en ny utställning samt välja ut föremål som jag har jobbat med tidigare och registrera och fotografera dem till magasinering. 

Fram till oktober läser jag en kurs i kulturmiljövård och får göra en del besök i arbetslivet. Det gör att jag känner mig ännu närmare slutet av min studietid och jag kan knappt utstå nästa tentamen, eftersom det är min sista. 

Annars på fritiden läser jag skönlitterära böcker, tänder ljus i lägenheten när mörkret lägger sig och umgås med kompisar med täta mellanrum. 

I höst ska jag även förbereda min uppsats genom att besöka museiutställningar som jag ska granska. Det kommer bli kul att få se Härjedalen och Gotland till exempel, det blir som en liten roadtrip mitt i terminen. 

Jag-listan.

Jag gör: det mesta på egen hand

Jag kan: jobba som grävande arkeolog nästa sommar eller som museipedagog, eller antivarie på magasin

Jag köper: saker via kortbetalning

Jag borde: höra av mig mer till mina vänner

Jag måste: sluta vara kinkig över gardiner, prydnadskuddar och andra hemtextiler - det blir inget köpt! 

Jag vet: inte varför jag fortfarande har en blogg 

Jag tycker: fortfarande om att lyssna på Aqua

Jag tänker: mig att det finns goda människor och att världen är i balans med det onda

Jag förbrukar: bibliotekets resurser och tjänster

Jag lyssnar: gärna på poddar, läskiga, upplysande eller underhållande sådana...

Jag längtar: tills nästa resa

Jag fasar: för att någon nära ska försvinna

Jag använder: synonymer.se

Jag njuter: av doften av salt i luften och sjöstänk 

Jag blir: mer och mer sugen på att skaffa barn

Jag äter: lite men ofta

Jag dricker: alltid thé på morgonen

Jag struntar: ibland i hur jag ser ut

Jag ska: ta körkort

Jag sparar: till ... varför tänker man alltid i materialistiska tankar? 

Jag brukar: fastna i att titta på gamla bilder i flera timmar

Jag tittar: på Vetenskapens Värld ibland

Jag läser: om historiska kvinnor som har gjort stor skillnad :) det är så inspirerande

Jag vill: bli äldre, visare, självsäkrare samtidigt utan krämpor och att familjen dör. 

Varför jag är bra.

Ok. Dags för lite påminnelser till mig själv om varför jag är bäst i världen. 

1. Jag bokade och anordnade en resa alldeles själv över halva jordklotet i våras. Vilket var min bästa resa i mitt liv. 

2. Jag bokar och mejlar angående jobb och praktikplatser och bygger ut mitt kontaktnätverk så fort jag får chansen. Jag är duktig, orädd och stolt över mitt CV. 

3.  Jag är målmedveten. När jag har ett mål framför mig så får det ta den tid det tar, men till slut så ska jag uppnå det. Vill jag skriva en bok, så skriver jag en bok - och det blev en också! Vill jag åka till Maldiverna - då åker jag till Maldiverna. 

4. Jag lyssnar på min kropp och äter minst tre gånger om dagen, och planerar för att jag ska få mat i mig så jag inte börjar hoppa över måltider - och därav må dåligt. 

5. Jag tycker att jag tar tid för att hälsa på föräldrar, släktingar, kompisar och andra nära och kära. Jag mår bra av att göra folk galda. 

 

A list about school and spring.

Jag vill berätta om att jag för några veckor sedan tog högsta betyget i min klass! Jag som mer än ofta tvivlar på min förmåga och så kommer detta! Och fick jättefin feedback från min lärare över tentamen som jag hade oroat mig så inför. 

 

Jag måste skriva en presentation av ett publikt projekt i arkeologisk förmedling som jag själv, fiktivt, planerar och ska genomföra. 

 

Jag imponeras av de som är begåvade med förståelse för matematiska formler, kemi och fysik och samt memoriserat osteologiska termer. De som kan tala avslappnat med både röst och kropp i grupp och utstrålar stolthet. 

 

Jag längtar efter soliga dagar, rensopade vägar och måsskrik 

 

Jag övar på att presentera och stå i en auktoritär position i klassrummet och hålla tal inför folk. Kan inte säga att jag trivs att vara i centrum och allra minst när jag står upp och talar medan folk sitter ner. Nepp, det ska vara i cirkelformation och alla i jämnhöjd, det tar bort nervositeten. Men det är det som ingår i utbildningen. 

 

Jag googlar på alimentation, fetischera, promiskuitet, alternering, myr, garnison, matris... 

 

Jag är peppad på att packetera föremål från järnåldern som ska flyttas till ett museum nästa vecka för en månad framåt. 

 

Jag saknar att spela piano, vilket jag gjorde idag. 

 

Jag lyssnar på musikaler, Fleetwood Mac och Johnossi. 

 

Nu ska jag på slutgiltig intervju som museiguide och pedagog inför sommaren. 

 

Bilderna är från ett magasin för museisamlingar i Tumba, medan de två sista är från en barnutställning på Östasiatiska museet. 

Our day.

Morgon, och jag går ner barfota till matsalen. 

Efter frukosten vandrade vi ner till hamnen för vår första utflykt med dykningsteamet och de andra gästerna! 

 

Vid dykningscentret fick vi masker och fenor. 

Där fanns en handmålad karta över alla smultronställen runt hela atollen.

Sen åker vi! 

Och vi glömmer också kameran när vi hoppar ner i plurret! :D Vi simmade runt vid ett rev där vi fick se en revhaj, två bläckfiskar och fina fiskar. 

Lunch på hotellet! 

Sedan passar Jonas på att fånga eftermiddagssolen på taket. 

Öns högsta punkt kanske? Man ser allt härifrån! 

Vi drar sen till stranden och placerar oss under ett parasoll. 

Jonas älskar att bada. 

På stranden finns allt möjligt - krossat kakel, döda koraller, snäckor och krabbor. 

Jag får inte nog av ljuset och palmerna. 

Till och med insekterna är annorlunda. I buskarna prasslar ödlor och fåglar. Humlorna är svarta med gula prickar. 

Återigen uppe på taket spanar vi ner på livet runt om oss. Böner och psalmer ropas ut i skymningen, och en fågel visslar lågt. 

 

Fladdermössen byter träd. 

Jonas försvinner för att hämta sin snus som han har glömt, och jag står kvar och  fotar. 

Och när Jonas kommer tillbaka med sin snus har också med sig våra ringar. Vi hade bestämt att förlova oss i Maldiverna, en random dag då det bara kändes bra i kroppen. Nu hade Jonas valt denna kväll för att fria ordentligt :) 

"Ska vi göra det?" 

"A" 

"Hihi" :)

"Aa, nu då?" :))

Så simpelt var det, men jag ser hela resan som en förlovning. Just den här kvällen kände jag att inget kunde ha gått bättre. Jag är så nöjd över det jag har bokat. Det kunde inte vara bättre. 

2016.

"År 2016 ska jag ta grundexamen i högskolan, renovera om sovrummet, spara till en resa på två veckor till andra sidan jorden, hitta modet att skriva och berätta igen, och kunna ha en sund relation till mat och träning. Klassiskt, uppfylla mina gömda undanskuffade drömmar och försöka uppnå någon kollektiv idealbild om hur en lycklig människa är. " Check, check, check, uncheck, check!

Gjorde du något 2016 som du aldrig gjort förut? 

Åkte på kryssning som myndig. Åkte sist som 16-åring. 

Vilka länder besökte du? 

Inga. 

En mobilanteckning. 

 

Jag är knäpp. Nu kan ni stänga ner fönstret och klicka er så långt bort från bloggen som ni bara kan. Ursäkta felstavningen. 

Är det något du saknade med år 2016 som du vill ha år 2017? 

Mer musik, mer intressen, mer resor, mer kompisar, bara så att jag blir påmind att det finns något mer i livet än studier och akademiskt skrivande. 

 

 

Vad var din största karriärmässiga framgång? 

Min praktikplats på ett av Statens Historiska Museer?! Mitt sommarjobb på ett av Statens Historiska Museer?! Var så äckligt glad och lycklig när jag fick reda på det. Nu känns det fortfarande svårt att tro vilken tur jag hade och hur hårt jag jobbade för att komma dit. Jag ska vara så stolt över mig själv och det var en verklig boost att jag kan åstadkomma VAD som helst bara jag ger mig fan på det. 

Är din största framgång privat? 

Att jag tog min hälsa på mer allvar än någonsin. Jag investerade i ett gym&sim kort som jag har brukat väl. Ätit som mest fem mål per dag i flera dagar och mådde super av det. Sprang och fann ett stort intresse för utegym. 

Fick fyra nya kompisar, vilka som jag håller kontakten med fortfarande. Det är alltid kul att träffa nya människor, särskilt dem som stannar kvar

En gång du grät. 

När en lärare uttryckte sig respektlöst och klantigt, och jag sprang ifrån skolan och satte mig på en bänk och snyftade och trodde att världen skulle gå under. 

Bästa film? 

"Machine Gun Preacher" från 2011

Bästa serie? 

Junjou Romantica, alla tre säsonger! från olika år

Bästa låten, artisten eller albumet? 

låt: Vänstra stranden - album: Då som nu för alltid - artist: Kent

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? 

Fastän jag fick min drömpraktik, extrajobb, utbildning och hade lägenhet, pojkvän, familj så minns jag inte 2016 som ett överdrivet glatt år. Allt för mycket energi gick, paradoxalt nog, åt till oro och lindrig ångest kring jobb och skola hela året ut. Min favoritklass splittrades och jag kände aldrig att jag fick säga ett ordentligt "hejdå och lycka till", flyttades in i min gamla klass för att den också senare skulle splittras, började på min praktik och byggde upp varje dag känslomässigt som om det var en raketuppskjutning till månen, började i en ny klass och högre utbildning med hårdare krav och det är inte förrän nu som jag känner att jag har börjat landa och känner mig rätt så hemma i min nya skola.

 Vad önskar du att du hade gjort mer? 

Som alltid skrivit av hjärtats lust. För mig själv. Pretentionslöst. 

Den maträtt du åt oftast? 

Soppa, av olika smaker. 

Hur firade du din födelsedag? 

Med fest och fika hemma hos mig. 

Högsta önskan just nu? 

Maldiverna. Drömmen om Maldiverna i alla fall. 

Vad fick dig att må bra? 

Teckna, skissa och måla. Fysisk träning. 

Vad saknade du? 

Att läsa skönlitterära böcker. 

Vad är du mest stolt över? 

Mitt praktiksökande! Det har gett mig så mycket erfarenhet och möjligheter. För det här året har jag kommit så mycket närmare arbetslivet som antikvarie och arkeolog, vad det nu, specifikt, artar sig att bli. Det här året har jag mest jobbat med skolan och förbereda inför min tid efter mina studier samt tillbringat tid med min pojkvän. Ett stabilt och akademiskt år. 

Vad har du för drömmar och mål med 2017? 

Börja övningsköra med mina föräldrar. Lägga mer fokus på vänner och intressen för att tona ner min prestationsångest. Att vara mer tillfreds med mig själv. Gå på någon festival eller konsert vore också kul. 

Archaeology right now.

 

Mina senaste dagar i arkeologi-format. Jag har just nu lämnat in en hemtentamen för introduktionskursen i masterprogrammet. Det var svettigt men lärorikt! Det var en av de topp 3 universitetstexter som jag har skrivit om och om igen flera gånger. Jag har aldrig varit så djupt försjunken i isotoper, aminosyror och vetenskaplig metodik som under förra veckan. 

Framöver kommer jag läsa fyra kurser samtidigt på halvfart! En ny kurs i kritiska perspektiv inom arkeologi startar nästa vecka, samtidigt en obligatorisk kurs i vetenskapsetik med en filosofisk bakgrund, som går varje fredag för alla som läser på masterprogrammet, samt en datakurs för arkeologer som jobbar med att dokumentera platser i ett kartbaserat datasystem, plus att slutspurten för kvällskursen om fynd och föremål närmar sig. 

De senaste dagarna har jag vagt funderat över varför jag inte läser skönlitteratur längre, fotograferar färgglada löv, spelar lite gitarr och skriver på en novell som behöver komma ut. Ja, här har vi resultatet.

Tyvärr kommer det bli fullt fokus på att fullända mina två år som student. Resterade tid går till att lägga på familj, vänner och pojkvän. Dock, har sökhistoriken på min dator fyllts upp med sökningar på "vidvinkelsobjektiv" och "vattenkamera". Snart kanske det kommer en utökning till min "kamerafamilj", och bildbomber återigen på bloggen som det gjorde så tätt för några år sedan. 

Trots att jag, kanske till det yttre ser ut som att, jag har fått andra intressen och till exempel tecknar, pluggar mer och fotograferar och skriver mindre, så lever passionerna fortfarande kvar. De bara sover nu. Eftersom jag har ett nytt mål i livet nu, förutom de andra som jag redan har, att kunna tjäna pengar som arkeolog eller få jobb inom museum, fält eller med annan relevans innan jag har fyllt 25. Efter det kanske jag tar upp kameran eller fokuserar på skönlitterärt skrivande som jag tycker så mycket om. Nu har jag mycket bättre självförtroende, och känner att bara jag bestämmer mig för vad jag vill göra, så kommer jag uppnå det. För några år sedan trodde jag inte att jag skulle orka börja på masterutbildningen i arkeologi, få en praktikplats som ledde till ett sommarvikariat, jobba på en skoltidning, fotografera ett band, skriva en bok som jag publicerade själv, flytta hemifrån och känna mig nöjd med mitt liv. Dessa saker har alltid börjat med en smula avund, en stor skopa målmedvetenhet, lite tålamod och slutligen en massa envishet för att aldrig ge upp. Det är ändå ganska ballt att jag sitter här och har uppnått ett par saker som först började med en liten önskan i ett flickrum. Nu är jag HÄR. Och det är tack vare mig. 

Det är inte så ofta jag tänker på det. Jag tänker oftast på när jag borde boka tvättiden, när jag ska börja inspirationslitteraturen till min nästa uppsats, om jag ser tjock ut i ribbat tyg och om jag är en hemsk människa som inte besökte familjen i helgen.  

A way to hold on.

Varje år har jag sett framemot hösten. Sett framemot löven som skapar färgglada alléer utanför vår lägenhet, filtarna och de levande ljusen, de svaga plusgraderna och mycket mer. I år är det första gången som hela kroppen och knoppen är i protest - NEJ, det är inte alls mysigt - det är storm eller regnväder minst varannan dag, mörkret tränger närmare och närmare morgon och eftermiddagar, min oas där jag återhämtar mig från skola och dag förvandlas sakta till en skafferi och varken filtar eller stickade tröjor värmer, halsont kommer och går, och en onödig bitterhet består. Just nu mjölkar jag endorfiner på det som jag har kvar, som inte hösten kan ta ifrån mig, nämligen vänner, träning, familj, tevekvällar för att hålla ut till februari då jag åker på min livs resa.

Fly.

Längtar mig som tokig till Maldiverna. Om några veckor är det läge att boka flyg och hotell.